Gäddvåtmarker vid Vombsjön

Världsvåtmarkens dag 2 februari 🎉

Den 2 februari är det Världsvåtmarkens dag, World Wetlands Day, som firas för att öka medvetenheten om våtmarker och för att det är årsdagen av Ramsarkonventionen om våtmarker (som antogs som ett internationellt fördrag 1971).

Våtmarker fyller flera viktiga funktioner i landskapet. De renar vatten och skyddar mot både torka och översvämningar. Dessutom är de en av de mest artrika naturmiljöerna både i Sverige och globalt och är därför viktiga för den biologiska mångfalden. Även om våtmarker bara täcker cirka 6 procent av jordens landyta, lever eller förökar sig 40 procent av alla växt- och djurarter i våtmarker.

Våtmarker har alltså en vattenhushållande förmåga vid höga flöden men de bidrar även till en bättre vattenkvalité. Nedan presentera några olika forskningsprojekt på våtmarker som Forskningsstation Bolmen och Fokus Vombsjön är eller har varit engagerade i.

Bolmen

Wetlands as a potential multifunctioning tool to mitigate eutrophication and brownification

FörfattareAnna BorgströmLars-Anders HanssonClemens KlanteJohanna Sjöstedt
Organisation: Lunds universitet
År: 2024

Sammanfattning: Övergödning och brunfärgning är pågående miljöproblem som påverkar akvatiska ekosystem. På grund av mänskliga förändringar kommer allt mer organiska och oorganiska föreningar in i vattensystemen från omgivande avrinningsområden, vilket ökar både näringsämnen, totalt organiskt kol (TOC) och vattenfärg med samhälleliga och ekologiska konsekvenser.

Flera studier har fokuserat på våtmarkers förmåga att minska näringsämnen, medan data om deras potential att minska TOC och vattenfärg är knappa. Här utvärderar vi våtmarker som ett potentiellt multifunktionellt verktyg för att mildra både övergödning och brunfärgning. Därför genomförde vi en studie i 18 månader i nio våtmarker som gjorde det möjligt för oss att uppskatta minskningen i koncentrationerna av totalt kväve (TN), totalt fosfor (TP), TOC och vattenfärg.

Vi visar att våtmarkernas reduktionseffektivitet med avseende på dessa variabler var generellt högre under sommaren, men många av våtmarkerna var också effektiva under vintern. Vi visar också att vissa, men inte alla, våtmarker har potential att minska TOC, vattenfärg och näringsämnen samtidigt. De generalistiska våtmarkerna som minskade alla fyra parametrarna var dock mindre effektiva i att minska var och en av dem än de specialistiska våtmarkerna som bara minskade en eller två parametrar. I ett bredare sammanhang har de generalistiska våtmarkerna potential att fungera som multifunktionella verktyg för att mildra både övergödning och brunfärgning av akvatiska system. Det krävs dock ytterligare forskning för att bedöma utformningen av de generalistiska våtmarkerna och undersöka möjligheten att använda flera specialistiska våtmarker i samma avrinningsområde.

Undersökningarna har gjorts i Kävlingeåns avrinningsområde och i Helge ås avrinningsområde.

Projektrapport LONA 2023 – Rätt våtmark på rätt plats

Författare: Jasmine Borgert och Antonia Liess
Organisation: Högskolan i Halmstad
År: 2023

Sammanfattning: Sjöar och vattendrag på norra halvklotet blir allt brunare över tid. Processen där vattnet blir brunare kallas brunifiering. Den bruna färgen orsakas främst av löst organisk kol (DOC) och järn. Dessa ämnen släpps från marken till vattnet och processen påverkas bland annat av förändringar i klimatet, försurning och markanvändning. Brunt vatten påverkar ekosystemen och deras ekosystemtjänster genom bland annat minskad primär- och fiskproduktion samt minskat rekreationsvärde. Dessutom krävs en behandling för att kunna rena brunt vatten till dricksvatten. Även sjön Bolmen, en av södra Sveriges största sjöar och dricksvattentäkt till Skåne, drabbas av brunifiering.

Syftet med detta projekt är att undersöka varför sjön Bolmen blir brunare och peka ut lämpliga områden i Bolmens avrinningsområde för att implementera naturbaserade lösningar som kan bidra till att motverka brunifieringen. Under hela 2022 togs vattenprover varje månad i tre tillflöden till Bolmen (Storån, Lillån, Murån), samt i dräneringsdiken till Murån. Proverna analyserades för vattenfärg, DOC, järn, pH, konduktivitet och temperatur.

Resultaten visar att Murån har den mörkaste vattenfärgen av de tre tillflödena. Högst färgtal uppmättes vid utloppet av Mörtesjön i Muråns avrinningsområde. Höga färgtal uppmättes även i Muråns dräneringsdiken. Vattenproverna i Murån hade även de högsta halterna av järn. Årstiderna påverkade vattenfärgen i alla tre tillflödena. Storån var brunast på vintern, Lillån på hösten och Murån på sommaren. I Storån och Lillån sjönk vattenfärgen under sommaren och var lägst i september. I Murån däremot ökade vattenfärgen från maj till juli. Även i augusti uppmättes en hög vattenfärg i Murån.

Eftersom Murån mynnar ut i sjön Bolmen nära Bolmentunnelns intag har dess mörka vatten antagligen en stor påverkan på dricksvattenkvaliteten. Det kan därför vara viktigt att minska Muråns färg för att förbättra råvattenkvalitén. Vi rekommenderar naturbaserade lösningar för att förlänga vattnets uppehållstid i Muråns avrinningsområde. Möjliga åtgärder kan innefatta pluggning av diken i avrinningsområdet och att åter höja vattennivån i Mörtesjön (Muråns ursprung). Vidare skulle anläggning av våtmarker mellan diken och Murån respektive Mörtesjön och Murån öka uppehållstiden i Muråns avrinningsområde.

 

Vombsjön

Lekområden i Torpsbäckens nedre del och Vombsjöns östra strand

Projektledare: Christian Alsterberg

För att förbättra Vombsjöns status krävs en minskad näringsbelastning, både gällande extern- och interngödning. Det krävs även ett aktivt underhållsfiske samt åtgärder för att gynna rovfisken så att mört och braxen inte åter blir dominerande i sjön.

Projekt Fokus Vombsjön har under 2023 anlagt en 4,5 ha gäddvåtmark vid Vombsjön. Under 2024 planeras ytterligare en våtmark på 1,4 ha att anläggas samt frigöra fiskvägar mellan våtmarkerna.

Målet med projektet är att förbättra rekryteringen och bestånden av gädda och abborre samt skapa fria vandningsvägar vid Lilla Torppsbäcken. Totalt planeras 12 ha lekmiljöer och våtmarker skapas.

Projekt Fokus Vombsjön är ett samarbetsprojekt mellan Sydvatten och Kävlingeåns vattenråd och syftar till att föra samman aktörer i området kring Vombsjön för att tillsammans arbeta för en bättre vattenkvalitet i sjön.

Läs mer om projekt Fokus Vombsjön

 

Externa länkar om våtmarker och dess betydelse för människa och miljö

Naturvårdsverket om våtmarker

FN

Ramsar Convention on Wetlands