Pågående examensarbeten – studenter säkerställer Bolmens framtid

Förändringen från klart till brunare vatten, som pågår i många sjöar och vattendrag runt om i Sverige, kallas “brunifiering”. Brunifieringen av ytvattnet kan leda till allt från ekosystemsförändringar till minskade rekreationsvärden såsom fiske och bad. Brunifieringen beror på löst organiskt material och är inte hälsofarligt, men påverkar trots det dricksvattenproduktionen genom att mer kemikalier krävs för att rena ett allt brunare råvatten.

Vid forskningsstationen pågår just nu flera examensarbeten. Gemensamt för tre av dem är att de utförs av studenter från teknisk vattenresurslära vid LTH i Lund, att de alla på något sätt är kopplade till brunifieringen, samt att de bidrar till värdefull kunskap för hur Bolmen kommer att utvecklas över tid. Förhoppningen är att resultaten ska kunna användas som underlag för att ta fram åtgärder för att minska brunifiering och dess negativa inverkan på vattenkvalitén. Här följer en mycket kort presentation av de tre studenterna:

 

 

 Prasanjaya Ekanayake har en civilingenjörsexamen från NIT (National Institute Of Technology), Silchar i Indien. Han har tidigare arbetat i byggbranschen samt på Wayamba universitetet i Sri Lanka. Prasanjaya har ett stort intresse för Finit Element Metoden (FEA), en beräkningsmetod som används för att modellera komplexa strukturer eller rörelser i vätskor. Prasanjayas bakgrund passar bra då han under sitt mastersarbete kommer undersöka hur vindinducerade vattenströmmar påverkar cirkulationen och därmed materialtransporten i Bolmen. Tanken är att studien ska ligga till grund för modellering av olika framtidsscenarier, där skilda variabler så som klimat och miljö kan komma att påverka den framtida utbredningen av brunifieringen i Bolmen.

 

 

Massimiliano Favaro studerar teknisk geologi vid LTH. Massimiliano kommer att skapa en grundvattenmodell över Bolmens avrinningsområde i MODFLOW. Modellen bygger på mätningar av grundvattennivåer i området samt redan befintliga data, så som nederbörd, infiltration och evapotranspiration, bland annat från SMHI. Syftet är att ta reda på hur grundvatten rör sig i Bolmens avrinningsområde samt att få en ökad förståelse för hur utbytet mellan sjön Bolmen och omkringliggande grundvattenmagasin sker, och på sikt hur detta kan påverka brunifieringen.

 

 

Imjal Sukupayo är civilingenjör från Nepal, där han tidigare har arbetat med olika hydrauliksystem och vattenkraftsprojekt. Han skriver nu sin masteruppsats i teknisk vattenresurslära. Under sitt exsamensarbete kommer Imjal att modellera flödet i Storån, med hjälp av HEC-RAS (the Hydrologic Engineering Center-River Analysis System). Genom modellen blir det möjligt att lokalisera vilka källor, företrädesvis i de nedre delarna av Storån, som bidrar med material till brunifieringen samt hur koncentrationen och transporten av materialet varierar över tid. Från detta kan sedan det totalabidraget av material till sjön Bolmen uppskattas.