Bolmen – viktig för många!

Vårt viktiga vatten

Vatten är vår viktigaste naturresurs, men något som vi i Sverige ofta tar för givet. Vi har god tillgång på vatten och drabbas inte av vattenbrist på samma sätt som varmare och torrare delar av världen gör.  Men på grund av förändrat nederbördsmönster har vi de senaste åren upplevt både låga grundvattennivåer, torka och översvämmningar. Så det finns all anledning att ändå hushålla med denna livsnödvändiga resurs.

Det går inte att säkert säga hur tillgången och tillståndet för vattenresursen kommer att se ut i framtiden, men det är klart att människa påverkar både kvantiteten och kvaliteten av vårt vatten. Detta påverkar inte bara dricksvattenförsörjning utan även förutsättningarna för jordbruk, skogsbruk, industri och turism som i sin tur påverkar växt- och djurlivet. Dagens forskning pekar dessutom på att vattenrelaterade utmaningar kommer att öka, inte minst på grund av klimatförändringarna.

Vattnet är en oändlig resurs som går i ett ständigt kretslopp, men vi kan inte längre ta det för givet. Såväl produktionen av dricksvatten och reningen av vårt använda vatten kräver både energi och kemikalier.  Att spara på vatten och att använda vattnet hållbart har en tydlig koppling till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. För att säkerställa att vi har tillgång till rent vatten även i framtiden måste vi ta ett gemensamt ansvar.

Utsällningen ”Bolmen – viktig för många” består av följand delar. 

Bolmentunneln

 

Detta är Bolmentunneln – här rinner vattnet med självfall hela vägen från Småland till Skåne.

Bolmentunneln r Sveriges längsta och världens femte längst tunnel – ett imponerande byggnadsverk!

Tunneln har en tvärsnittsyta på 9 kvadratmeter (ca3x3 m) men döljer sig på 40 – 80 meters djup under markytan. Varje dag förser den stora delar av Skåne med vatten.

Från Bolmens sydspets sträcker sig tunneln 80 km söderut till norra Skåne. Därifrån transporteras vattnet ytterligare 25 kilometer i en råvattenledning innan det når Ringsjöverket, där vattnet renas för att sedan distribueras ut till ägarkommunerna.

Varför byggdes Bolmentunneln?

Eftersom Skåne inte har tillräckligt med vatten för att försörja alla som bor där med dricksvatten beslutade en statlig utredning på 1960-talet att Skåne skulle försörjas med vatten från Bolmen. Bygget av Bolmentunneln krävde ett stabilt kommunalt samarbete och 1966 bildade fem kommuner därför det gemensamma bolaget Sydvatten AB. Tunnelbygget påbörjades 1975 och 12 år senare kunde tunneln tas i bruk. Idag är Sydvatten en av landets största dricksvattenproducenter med 17 delägarkommuner som tillsammans har nästan 1 miljon invånare varav hälften är direkt och resten indirekt beroende av tunneln för sin dricksvattenförsörjning.

Sydvatten bedriver en kommunal verksamhet på uppdrag av kommunerna på samma villkor som svenska kommuner gör i allmänhet. Bolaget lyder under såväl kommunallagen som lagen om allmänna vattentjänster vilket bland annat innebär att bolaget inte får gå med vinst.

För att långsiktigt trygga tillgången på rent och säkert vatten är Bolmentunneln numera ett riksintresse och de sydligaste delarna av Bolmen ett vattenskyddsområde. För att öka kunskapen om hur Bolmen påverkas av klimat, ekologi, markanvändning med mera finns sedan 2017 Forskningsstation Bolmen här på Tiraholm.

Läs mer om Bolmentunneln, sjön Bolmen och Skånes dricksvattenförsörjning på sydvatten.se

Den blå planeten

Jorden kallas ofta för den blå planeten och 70 % av jordens yta är täckt av vatten. Men nästan allt är saltvatten (97,5 %) och bara en liten del är sötvatten (2,5 %). Av allt sötvatten är 2/3 fruset (i inlandsisar glaciärer och permafrost) och den sista tredjedelen är grundvatten (vatten under markytan som oftast och till största delen är svåråtkomligt för oss människor). Därför är det en försvinnande lite del av vattnet som är tillgängligt för oss alla; människor, djur och växter att dela på. Flytande vatten (floder och sjöar) samt lätt tillgängligt grundvatten utgör mindre än 1 % av sötvattnet – det är det vatten vi människor kan använda.

Fiskgjuse

Fiskgjusen är en av våra största rovfåglar och vingbredden kan nå imponerande 1,7 meter (endast örnar har större vingspann). Som namnet antyder livnär sig fiskgjusen huvudsakligen på fisk från sötvattensjöar.

Fiskgjusen har ett mycket speciellt sätt att fiska. Den flyger på 20–30 meters höjd över sjön och spanar ner i vattnet. När den ser något intressant stannar den upp i luften med vevande vingar, man säger att den ryttlar. För att sedan störtdyka mot vattnet och fånga sitt byte. Den har vassa fjälliga tår som hjälper till att hålla fast bytet och näsborrar som den kan stänga när den dyker ner under vattnet. Vanliga bytesfiskar är gädda, abborre och brax.

Boet byggs på år efter år och kan ligga flera kilometer från fiskeplatsen, ofta i en hög tall inne i skogen. I augusti-september flyttar den till Afrika och återkommer vanligen inte förrän i slutet av april eller början på maj. Till fiskgjusens naturliga fiender hör bland annat berguv och mård som kan ta både ungarna och ägg.

I seklets början var fiskgjusen en sällsynt fågel, men efter fridlysning och förbud av vissa miljögifter har antalet fiskgjusar återhämtat sig. Under senare tid finns dock tecken på ett minskande antal. Detta kan bero på en ökad konkurrens frånhavsörn i de områden där havsörnen återkommit. En stor andel (cirka 40 procent) av Europas fiskgjusar föder upp sina ungar i Sverige, därför är det en fågelart som vi i Sverige har extra stort ansvar för. Har man tur kan man se Fiskgjusen vid Bolmen.

Gös

Gösen är en rovfisk som lätt känns lätt igen på sin taggiga främre ryggfena och sina vassa vampyrliknande huggtänder. Den är nattaktiv och har bra mörkerseende och kallas ibland för sjöarnas greve Dracula. Den liknar en långsmal abborre men har spetsigare huvud och saknar den röda färgen på fenorna.

Gösen kan bli gamla, uppåt 20–25 år och växa sig mycket stor. Den största gösen som fångats i Sverige vägde 12,53 kg (97 cm lång) och den längsta var 112 cm lång (10,43 kg).

Gösen är en sötvattensfisk och trivs bäst i måttligt näringsrika, relativt varma, grunda och syrerika vatten, men förekommer även i brackvatten utmed östersjökusten.

Under våren leker gösen då vill den ha hårda bottnar av sten grus och lera. De återvänder gärna till samma lekplats år efter år. Hannen vaktar och vårdar rommen tills den kläcks. De små fiskynglen blir snabbt fiskätande efter en kort tid som djurplanktonätare. Redan som ung konkurrerar den med både gädda och abborre.

Gösen smyger sig på sitt byte och attackerar på kort avstånd. Den goda synen samt att gösen är bra på att känna vibrationer från bytesfisken, gör den till en effektiv jägare i grumliga eller mörkare vatten.  I sjöar med dåliga sikt- och ljusförhållanden främjas den därför i konkurrensen med gädda och abborre.

Gösen är en delikatess, köttet är fast magert och välsmakande. Ett mycket uppskattat byte för sportfiskare och har stor ekonomisk betydelse för yrkesfisket. Därför har gös planterats ut i många svenska sjöar och 1938 introducerades gös i Bolmen. I dag är gösen den art som verkar gynnas mest av de rådande förhållandena i Bolmen. Bolmen är varken grumlig eller näringsrik men sjön har blivit brunare. Det medför att siktdjupet minskat och sjön blivit mörkare.

Under ytan i Bolmen